Lite känslor, kände att jag behövde skriva av mig..
"Jag var den där ungen som alltid gjorde sitt allra bästa, jag gav aldrig upp förens jag fått det jag strävade efter. Jag brydde mig inte speciellt mycket om mitt utseende eller om vad andra människor tyckte om mig. För det var ändå mitt liv? Så bara jag tyckte om det så struntade jag i dom andra. Jag gick verkligen min egen väg och gjorde det jag ville!
Nu sitter jag här och undrar vad jag gjorde med mig själv? Vart försvann den personen som älskade att leva och som alltid följde sina drömmar oavsett hur svåra hinder jag skulle ta mig igenom under den långa vägen?
Nu vet jag att dom flesta kommer säga, - hon växte upp.
men nej, det var inte det som hände för allting hände som på en sekund..
Jag gick så fort från den människan som hade sin egen stil och egna drömmar till en i mängden? Jag vet knappt själv hur det gick till men nu är jag fast här, för jag vet själv inte hur jag ska bli "mig själv" igen och jag hatar det. Jag vill inte bli som dom, jag vill inte bli som alla andra! Just nu sitter jag här och tänker, för var det meningen att det skulle bli såhär? Var det meningen att jag skulle blir precis som alla andra ändå? Även fast det inte var det jag ville från början så kanske det här är början till bättre tider? men jag har bestämt mig för att se framåt, tänka positivt och se det ljusa! Jag har det så bra ändå, jag har världens bästa vänner så jag ska verkligen inte klaga och jag kunde inte haft en bättre familj än vad jag redan har, jag vet att jag är stark!
- by Tyra"